Sululta
Vi åkte hela gänget utom de danska paret, samt några etiopier, upp i bergen för att besöka Sululta, en förort till Addis. På vägen dit stannade vi för att ta kort på den fina utsikten. När vi väl var framme fortsatte vi att ta kort ifrån platsen där de håller på att bygga upp en ny kyrka. Vi stötte på en konstig gammal gubbe som hade massa ljud för sig, och som nu har blivit en form av internskämt för alla inblandade. Vi besökte även den lilla kyrka som redan finns där.
//Hanna
BESÖK FRÅN SVERIGE!
Efter några förväntansfulla dagar i Addis med sol och bad så satt vi tillslut på flygplatsen och väntade mitt i natten. Äntligen var det dags för vårt första Sverigebesök att anlända, och Hannas pappa, som var en av dem, hade ingen aning om att vi var där och väntade på honom, inte ens att vi var i Addis. Vi satt länge och väntade och kollade upp mot dörrarna, som barn på julafton. Så TILLSLUT såg vi en skara vita människor vi kände igen. Den bestod av vår handledare Jonny Bjuremo och hans son Simon, ett danskt par som skulle bo hos oss i Asella, Erik J Andersson(missionsledare för ELM) samt Hannas pappa Torvald(som hade med sig lite presenter och liknande från Sverige, tack!).
I och med att de kom mitt i natten åkte vi hem och sov några timmar för att nästa dag lära känna varandra lite, göra ett besök på skolan i Addis, besöka en ortodox kyrka samt avsluta dagen med ett besök på en kinarestaurang. Och tänk att vi kunde prata svenska heela kvällen med några andra än oss själva!
Dagen efter deltog vi en stund i ett möte med alla de ledande i Addis, vi besökte skolan igen och Afrikas största marknad samt var hembjudna till ett svenska missionärspar på kvällen.
//Hanna
ALLA BARNEN HÄR
Så tillslut kom dagen då alla våra barn anlänt till barnhemmet. Vi gick dit en söndagseftermiddag och hittade de alla fastklistrade framför tv:n, det var fotbollsmatch och Etiopien var ett av lagen som spelade. Då Etiopien gjorde mål blev killarna alldeles tokiga och hoppade runt och skrek av glädje. Efter första halvleken började vi måla tjejernas naglar, sedan var de inte intresserade av matchen längre. Innan vi gick hem tog vi lite foton med dem utomhus. Hanna latjade runt med dem och några av killarna stod skrattande och kollade på. Trots att barnen äntligen kommit var vi tvungna att åka dagen därpå, vi skulle nämligen till Addis för att möta upp vårt första svenska besök...
//Hanna
lite uppdatering
ett matinlägg
Ett urval av den maten vi har ätit. Första veckan kunde det vara så illa att vi bara åt vitt bröd och drack vatten till middag, eller åt enbart spaghetti, men nu har var vi uppgraderat oss lite som tur är. Dels har vi provat oss fram lite på hotellet, hissat och dissat vissa saker, klar favorit är i alla fall pizza Margarita eller grillade grönsaker med kycklingspett(eller kött med svampsås för Hannas del). Sedan dricker vi såklart Fanta ananas eller apelsinjuice och macciato.
Hemma är vår absoluta favorit rotgrönsaker i ugn, det är alltså potatis, morötter och rödbetor som fått stå någon timma i ugnen. På andra plats kommer pannkakor(inte på bild), dock är det lite omständigt då mjölken först måste kokas, men men. Måste även tillägga att vi nu fått tag på kött, samt provat lite på hotellet, så nu har vi ätit kött kanske tio gånger sen vi kom hit, vi gör framsteg!
Till frukost äter vi oftast gröt och stekt ägg och till kvällsmat brukar det bli macka med avokado.
Så mycket etiopiskt är det kanske inte över vår mat, men vi är faktiskt lite kräsna av oss båda två, så får vi välja gör vi såklart gärna maten så svensk som möjligt... Dock gillar vi det etiopiska köttet som serveras över en liten eld(med bröd till eftersom vi inte gillar ”injera”) och som man såklart äter med händerna!
//Hanna
APOR
Jag blir som ett barn på julafton så fort jag får se apor. Jag vet inte vad det är men jag blir alldeles till mig och kan kolla på dem hur länge som helst. Härom morgonen såg jag en av den svartvitlurviga-sorten sitta i trädet utanför fönstret. Efter att ha stirrat på den ett tag tog jag med en kamera ut för att fotografera. Jag måste ju ha även den sorten på bild. Dock är de väldigt skygga och hoppar iväg om man kommer för nära. Men med Hannas kamera, som har något bättre zoom än min egna, lyckades jag få några rätt bra bilder. Dessutom redigerade jag dem lite så att aporna skulle synas tydligare. Bara genom att se dem sitta där i träden får mig att fylla min Afrikadröm lite till. Måste dock tillägga att dessa apor inte räknas som apor här i Etiopien, utan kallas för något annat. Men för mig är de apor, och de får gärna visa sig oftare!
//Hanna
EN GALEN KVÄLL PÅ BARNHEMMET
bilder tagna av Hanna
skrivet 9/10-13
De söta barnen på bilderna ovan hade jag i engelska i morse. Jag började väldigt enkelt med att låta de presentera sig kort och sedan började jag gå igenom alfabetet. Trots att vi bara hann med en tredjedel tog det en timma, och trots att jag kände att ”det här är ju hur lätt som helst, det måste de ju kunna” så kändes det som att de lärde sig lite och uppskattade det jag gjorde. Jag märkte även hur mycket mer jag kan lära dem, och kan jag hjälpa ett litet barn att bli bättre på engelska så är jag nöjd med min vistelse här.
Efter lektionen gick jag och Hanna in till stan. Idag provade vi faktiskt att äta på ett annat hotell, och även där hade de wifi, så nu har vi ett till ställe att besöka, så det inte bara blir Derartu.
Senare på kvällen besökte vi barnhemmet. Vi lekte tidningsleken, vilken går ut på att man sitter i en ring och en står i mitten med en hoprullad tidning i handen. En person säger ett namn och då ska personen i mitten försöka hinna slå den innan den personen hinner säga ett nytt namn. Jag kände innan att det kommer ju inte alls gå, jag kunde tre namn, inklusive Hannas. Men, det var väldigt roligt och jag lärde mig några fler namn. Jag hamnade även i mitten några gånger men lyckades faktiskt klara mig rätt bra(med hjälp av att barnen pekade på den de sa namnet på). När barnen bara sa varandras namn var det dock rätt galet, de skrek namn hela tiden och den i mitten slog verkligen hårt. Men det var en väldigt rolig kväll!
//Hanna
En gungstol, engelskaplanering och häftiga blixtrar
Skrivet 8/10-13
Klockan är två här i Etiopien denna tisdag. Utanför fönstret öser regnet ner, jag sitter i gungstolen(min nya favoritplats) och har precis planerat klart morgondagens lektion. Jag ska ha min första engelskalektion med de äldsta dagisbarnen, nu känns det rätt bra när allt är planerat. Det är lite svårt eftersom jag inte vet vilken nivå de ligger på, men det ska nog gå bra ändå.
Bredvid mig har jag en kaffekopp, full med kallt kaffe. Hanna kan inte förstå hur jag kan sakna något jag inte tycker om, och det kan nog inte jag heller riktigt, men jag saknar liksom att sitta med en varm kopp kaffe i handen, och ibland smakar det faktiskt okej. Här är dock kaffet inte alls gott, men en varm kopp fick jag hålla i en stund i alla fall.
Hanna är som vanlig och har pianolektion och en kör vid denna tid, så för tillfället är jag själv i huset med regnet smattrandes mot taket som enda sällskap.
Igår kväll gick strömmen så att allt blev becksvart. Till en början satt vi och spelade spel under ficklampans ljus innan vi märkte att det blinkade till då och då utifrån. Det var blixtrar som lös upp hela himlen, o var det så långt bort att vi inte hörde något muller. Vi gick och la oss i våra sängar, pratade, åt svensk choklad och kollade ut när blixtarna korta stunder lös upp himlen så konturer av molnen syntes, innan allt blev svart igen. Det var riktigt häftigt och mysigt.
Nu ska jag gå ut i köket och börja fixa mat, rotgrönsaker i ugn, och invänta Hanna som kommer hem om inte allt för lång tid.
//Hanna
ETIOPISKT BRÖLLOP
skrivet 6/10-13
Idag har varit en annorlunda, galen men rolig dag. Efter kyrkan följde vi med Qes Mekonnen till en stad några mil bort(”Sagore” hette den). Där hade en vän till honom en bröllopsfest och Mekonnen skulle medverka och predika. Här i Etiopien gifter de sig en dag, sedan har de en tillställning för familj och vänner dagarna efter. På vägen dit åkte vi genom vacker natur, och hann även stanna för att fotografera en gång.
Festen var i ett tält och hade redan börjat när vi kom dit, så vi smög in, dock satte vi oss inte längst bak, nej vi satte oss på första bänken. Helt plötsligt var vi hedersgäster på festen, till ett par vi aldrig träffat förut. Bröllopsparet satt längst fram på en liten scen, och en person stod och pratade när vi kom in. Efter Mekonnens predikan var det dags för festmåltiden. Först gick bröllopsparet, sedan gick vi, före brudparets närmsta släktingar... Efter maten gick folk fram och fotograferade paret och helt plötsligt ville de ha fram oss, på scenen. Nog skämdes vi allt där vi gick fram och satte oss bredvid paret och log mot alla som ville fotografera oss. Vi gratulerade dem och de tackade oss för att vi ville komma, det var en ära för dem att ha oss där. Japp, som vit blir man väldigt respekterad i detta land. Dessutom slapp Mekonnen en poliskontroll på vägen hem(kolla bromsar, lysen mm) tack vare att han hade två vita personer med i bilen.
Vi var alltså iväg och fick se något annat och typiskt etiopiskt idag, det var allt en upplevelse!
//Hanna
ETT GÄNG TJURAR BAKOM HUSET
Skrivet 4/10-13I morse när Hanna kom hem från sin pianolektion såg jag henne leendes gå utanför fönstret, och strax därefter kom hon inrusandes i vårt rum och berättade att det var fullt med tjurar precis bakom vårt hus och tycke vi skulle ut och filma och ta kort bland dem. Livrädd för tjurar kom alltså Hanna med denna idén. Jag drog snabbt åt mig kameran och följde med ut. En skara kvinnor kom rätt snart och kollade konstigt och skrattade åt oss där vi stod bland tjurarna med kameran i högst hugg. Men roligt hade vi det i alla fall, och Hanna får gärna med fler sådana galna idéer framöver.
//Hanna
en kväll på barnhemmet
Skrivet 4/10-13
Än har inte alla barnen på barnhemmet kommit, men det börjar arta sig. Igår var vi där en stund på kvällen och lekte lite med dem. ”Foot by foot” hette leken som gick ut på att man skulle, med sin egen fot, röra någon annans fot, varpå den var tvungen att flytta den foten till nästa person. Så höll det på tills någon tappade balansen och åkte ut. Extra roligt var det att se killarna som försökte göra det så svårt som möjligt för varandra, vi tjejer var nog lite snällare. Kul hade vi, och inte gjorde det något att vi pratade olika språk när det var fötterna man skulle använda. Därefter pratade vi lite med de få tjejerna som kommit, kollade på killarna som lekte någon karatelek samt såg på när de flesta barnen satt i en ring på golvet och lekte en etiopisk lek.
//Hanna
två vita spöken & massa söta barn
en väldigt annorlunda torsdagskväll
Skrivet 27/9-13
Igår var det en ortodox högtid här i Etiopien, och när vi fick höra om det tyckte vi att det kunde vara spännande att gå och titta. Dock var vi där väldigt tidigt och fick stå och vänta i drygt en timma, det var faktiskt väldigt jobbigt och tråkigt. Dessutom skrek någon röst ut ur de dåliga högtalarna hela tiden så man fick ont i huvudet. Men, tillslut började det hända något. Det var fullt med folk på plats, flera flera tusen, och brasan som folk gått och slängt ris på tändes. Det kändes som en stor majbrasa, så vi konstaterade att vi redan hunnit med nyår och majbrasa under vår vistelse här, tiden går fort. När vi tagit en del kort på brasan drog vi oss hemåt genom den stora folkmassan. Väl hemma la vi oss i var sin soffa, helt slutkörda. Även om vi aldrig kommer vilja besöka något liknande igen, var det ändå lite kul att få ha upplevt.
//Hanna
Tjalto&Terfi
Igår besökte vi barnhemmet. De flesta killarna, samt två tjejer, har kommit och de ville bjuda oss på kaffe samt presentera sig. Så vi fick höra vad alla heter (tyvärr glömde vi det lika snabbt också), vi presenterade oss själva, drack kaffe & åt popcorn samt småpratade lite. Vi blev även omdöpta, så numera heter vi inte Hanna&Hanna längre, utan Tjalto&Terfi. Hanna den äldre är alltså Tjalto och jag Terfi. Vi får se om det till och med blir så illa att vi kallar varandra för det, samt inte lyssnar på Hanna när vi kommer hem till Sverige igen, vem vet.
//Hanna
ÅKA BERG- OCH DALBANA I SKYFALL
bilder från en annan hästfärd
skrivet 23/9-13
Att åka berg- och dalbana i skyfall skulle väl kunna beskriva vad vi har varit med om idag. Då internet inte fungerade på hotellet så ändrade vi dagens plan och tänke åka hem efter att vi avslutat vår mat, som såklart bestod av pizza Margarita & Fanta ananas, samt en dubbel Macciato till efterrätt. Dagen hade börjat med strålande sol och det var riktigt varmt då vi vandrade in till stan. När maten var avklarad var dock himlen full av mörka moln och vi befarade att det strax skulle börja regna, och börjar det regna börjar det verkligen regna rejält. Vi skyndade oss då för att få tag på en hästkärra(ja, ni läste rätt) som skulle ta oss snabbt hem. Vi hade tur och hittade en direkt och till en början var det lugnt, det började dugga men det var okej. Chauffören matade på hästen(med piska, usch vad ont det gjorde i mig att se på när han plågade hästen) så att vi skulle komma hem fortare, men inte hjälpte det. För snart började det nämligen regna, riktigt ordentligt. När vi blev avsläppta var mina blåa byxor istället svarta. Med några hundra meter kvar till vårt hus försökte vi skynda oss, men att springa i regn i uppförsbacke på 2600 meters höjd är ingen hit. Dessutom öppnade sig himlen ytterligare, och när vi äntligen kom in under tak var vi genomblöta.
Visst att det regnar i Sverige, men att himlen öppnar sig som den gör här, det tror jag inte. Att dessutom sitta på en kärra bakom en häst som galopperar fram över en lerig väg full med gropar där man riskerar att ramla ur då man flyger upp i luften efter att ha passerat en ännu djupare grop, ja, det får ni nog inte vara med om.
Trots att vi blev genomblöta var det en otroligt rolig upplevelse, och vi skrattade oss igenom resan hem, fastklamrade vid varandra och det lilla räcke som fanns på kärran. Jag konstaterade att vi kan ju inte genomleva en höst utan att vistas ute i lite regn, men, nu har vi klarat oss så det räcker och kommer nog göra som etiopierna när det regnar i fortsättningen; att stanna inne. Och har vi tur är regnperioden över om någon vecka och då behöver vi inte se regn något mer på tre månader, helt okej ändå.
//Hanna
engelska- & musiklektion
VÅR LILLA GRANNTJEJ
Skrivet 19/9-13
Trots att våra barn inte har kommit än så har vi i alla fall fått oss en liten favorit, vår lilla granntjej. Och vi är nog hennes favoriter också, hon vinkar och springer fram för att krama oss när vi går förbi och när vi måste gå börjar hon storgråta. Idag blev hon nog nöjd ändå då vi följde med henne in på kaffe och lunch. I två timmar busade vi med henne, tog kort och pratade med de andra ungdomarna i huset. Två av dem hoppas vi även kunna lära känna lite bättre, de skulle vi nog kunna ha kul ihop med. Hannorna och två systrar, alla ungefär lika gamla, spela spel, försöka konversera och dricka kaffe, varför inte? Trevligt hade vi det i alla fall!
Hemma igen lyckades vi faktiskt göra riktigt goda pannkakor(mjölken eller något måste ha varit dålig förra gången)! De smakade precis som i Sverige och det var nog bland det godaste vi ätit här! Så, idag har vi alltså fått se massor med apor, lekt med vår favorittjej och ätit supergoda pannkakor, en riktigt bra torsdag i Etiopien helt enkelt!
//Hanna
ETT AP-LÅNGT INLÄGG
Skrivet 19/9-13
Som jag längtat efter att få se dessa apor ordentligt! Då vi först såg en apa hoppa förbi fönstret hade vi ingen aning om vad vi skulle få upptäcka då vi faktiskt beslöt oss för att ta fram kamerorna och gå ut i trädgården. Till en början såg vi en apa långt bort, häftigt tyckte vi. Men då vi öppnade grinden och gick ut insåg vi vad som verkligen var häftigt. Som närmast var jag nog en meter ifrån aporna, ååh, jag är fortfarande alldeles lyrisk! Barnen som kom tyckte nog det vara lika kul att kolla på oss som var så till oss, som de tyckte det var att se apor. För dem är kanske apor ute i trädgården ingen big deal, men jag tycker i alla fall det är något värt att fotografera. Och en punkt på ”att uppleva i Afrika”-listan är åtminstone uppfylld!
//Hanna
Vi har förresten fått oss en tredje vakt, så nu har vi Greven(i Mysteriet på Greveholm), Glader & Apan som vaktar vårt hus
nyår i etiopien & att vakna som lärare
skrivet 12/9-13
Idag vaknade jag och Hanna som lärare, jag som engelskalärare och Hanna som musiklärare. Spännande. Det var dock med panik i kroppen jag gick till min lektion. Jag hade i alla fall en tolk, Coach, deras vanliga lärare, som började förklara det jag skrivit innan jag hunnit säga det, så jag vet egentligen inte vad jag gjorde för nytta som han inte klarat själv. Som tur var verkade han och killarna nöjda...
Efter det var tanken att sova/vila i några timmar och dra oss in mot stan vid tolv-ett. Rätt snart öppnade sig himlen och regnet bara öste ner, helt otroligt. Att det inte blev översvämning är ett mysterium... Framåt fyra kunde vi äntligen gå ut, så nu sitter vi på det vanliga hotellet och väntar på vår mat: pizza margarita, och till efterrätt blir det en dubbel macciato – som vanligt.
Igår blev det nytt år här, 2006. Det firades med en ceremoni i kyrkan. Sedan blev vi inbjudna på mat till Qes Mekonnen – annorlunda men gott!
//Hanna
"FINNS DET KROKODILER I SVERIGE?"
Nu sitter jag i soffan med datorn i knät och lyssnar på musik från i somras – en vanlig tisdagskväll helt enkelt. Bortsett från att jag befinner mig i Etiopien såklart. När jag gör sådana här ”vanliga” saker är det faktiskt lätt att glömma bort den lilla detaljen att jag faktiskt befinner mig på en helt annan kontinent. När jag vaknar på morgonen kan det ta ett tag innan jag kommer på vart jag befinner mig, eller när jag och Hanna sitter och pratar om vardagliga saker känns det precis som vanligt. Det är rätt skönt faktiskt, att vi kan vara ”hemma i Sverige” trots att vi är så långt bort.
I morse började vi dagen med att presenteras inför ett trettiotal småkillar samt besvara frågor de ställde oss. Sedan skrattade de även när jag kommenterade att jag såg apor, men men, jag tyckte faktiskt det var häftigt(och vi skrattade igår när en vuxen frågade ifall det finns krokodiler i våra sjöar eller lejon i skogarna)! När pojkarna sedan började spela fotboll blev vi visade runt lite på området. Efter det gick vi hem och sov, vi var faktiskt uppe och ute redan vid åtta...
Efter att vår gulliga hushållerska städat vårt hus, samt tagit hand om ett berg med disk(vi hade dåligt samvete, men vi hittade diskmedel först igår...), gick vi in till staden. Även denna gång hamnade vi mitt i en getmarknad, vilken Hanna livrädd tog sig igenom tillslut. På hotellet(där vi redan börjar bli stammisar) åt vi varsin pizza samt drack macciato. En kaffedryck Hanna pratade väldigt gott om varje gång vi sågs i somras och sa att jag kommer att älska. Första gången var väl sådär, men idag – mycket bättre! Så jag kan nog överleva utan det svenska kaffet trots allt... Vi hittade även jordnötssmör i en affär igår, alltså: mättande + nyttigt + gott + lite hemmakänsla = jag vet vad jag kommer leva på i höst! Igår blev vi även visade till en marknad där vi köpte potatis, morötter, vitlök och rödbetor, så nu kan vi avancera vår matlagning lite. Skillnad mot första kvällen i huset då vi åt vitt bröd och drack vatten till kvällsmat...
I morgon börjar år 2006 här och efter kyrkan är vi inbjudna på mat till Qes Mekonnen – honom gillar vi – vilket vi ser fram emot. På torsdag ska vi börja jobba, varsin lektion ska vi ha för killarna vi träffade idag. Engelska ska jag alltså hålla i, trots att jag inte har någon aning om hur man lär ut eller lägger upp en lektion försökte jag förbereda lite förut efter en bok jag fått. Klarade det väl i cirka fem minuter, sedan gav jag upp, men det ska nog lösa sig där. Om någon har tips på bra engelska ”lek & lär”-lekar eller så får den gärna dela med sig!
Vill passa på att skicka en hälsning till min mamma som fyller år idag, trots att hon inte kommer läsa detta då hon är i Grekland. Och nej, jag är inte alls avundsjuk på henne... Men: grattis kära mamma!
//Hanna
