Jag blir som ett barn på julafton så fort jag får se apor. Jag vet inte vad det är men jag blir alldeles till mig och kan kolla på dem hur länge som helst. Härom morgonen såg jag en av den svartvitlurviga-sorten sitta i trädet utanför fönstret. Efter att ha stirrat på den ett tag tog jag med en kamera ut för att fotografera. Jag måste ju ha även den sorten på bild. Dock är de väldigt skygga och hoppar iväg om man kommer för nära. Men med Hannas kamera, som har något bättre zoom än min egna, lyckades jag få några rätt bra bilder. Dessutom redigerade jag dem lite så att aporna skulle synas tydligare. Bara genom att se dem sitta där i träden får mig att fylla min Afrikadröm lite till. Måste dock tillägga att dessa apor inte räknas som apor här i Etiopien, utan kallas för något annat. Men för mig är de apor, och de får gärna visa sig oftare!

//Hanna