skrivet 3/9-13
Och så var jag i Etiopien. Jag kan nog inte riktigt ta in det, i alla fall inte att det är här jag kommer att stanna hela hösten. När vi igår konstaterade att det är 16 veckor vi ska vara här kändes det lite galet, jag menar, det är ju jättelänge?! Men det ska nog gå bra, än trivs jag och längtar inte hem i alla fall.
Flygresan var lång och när vi tillslut kom fram till missionsstationen sov vi i nästan tolv timmar innan vi tvingade oss upp. Vi började med att ge oss ut i staden för att växla pengar och få tag på mat. Ojämna gator, folk som ropade efter oss, skjul till hus och människor som satt längs vägkanterna var det vi möttes av. Väldig skillnad mot Sverige.
Framåt eftermiddagen, efter att vi lekt med några barn, åkte vi mot Asella. Bilresan var nog bland det galnaste och roligaste jag varit med om. Folk körde hur de ville i korsningarna, skapade sina egna filer och folk gick hur som helst. Bara att ta sig ut ur stan tog 1,5 timma. Trots att vi åkte utan bälten och vägarna var väldigt ojämna kände vi oss säkra. Vi åkte tillsammans med tre präster som vi försökte lära svenska, det var väldigt underhållande måste jag tala om. Att de dessutom körde över i vänsterfilen och ner i diket för att kolla på hyenor, eller försökte köra över en gran tre gånger innan de gav upp och drog bort den var också annorlunda men roligt.
Idag blev vi inbjudna till en kvinna där vi blev kvar i 3,5 h där det serverades frukost i form av bröd och äggröra. Fika i forma av the, två koppar kaffe och popcorn. Och strax där efter serverades pasta och sås till lunch. Det var inte starkt sa de, vilket vi inte höll med om...
Andra konstiga, men roliga, saker vi hunnit vara med om var då Hanna lyckades stänga av elen i huset i går natt och sedan gallskrek när hon upptäckte ett par ögon någon decimeter i från henne, tillhörande Qes Dawit(en av prästerna) som skrek högt han med. Eller idag då vi i flippflopp försökte ta oss fram på den leriga marken, i slowmotion, nästan ramlade och blev utskrattade av lokalbefolkningen. En sak som är säker är i alla fall att vi har det roligt här och det går inte lång tid utan att vi brister ut i ett skrattanfall.

//Hanna