två vita spöken & massa söta barn
en väldigt annorlunda torsdagskväll
Skrivet 27/9-13
Igår var det en ortodox högtid här i Etiopien, och när vi fick höra om det tyckte vi att det kunde vara spännande att gå och titta. Dock var vi där väldigt tidigt och fick stå och vänta i drygt en timma, det var faktiskt väldigt jobbigt och tråkigt. Dessutom skrek någon röst ut ur de dåliga högtalarna hela tiden så man fick ont i huvudet. Men, tillslut började det hända något. Det var fullt med folk på plats, flera flera tusen, och brasan som folk gått och slängt ris på tändes. Det kändes som en stor majbrasa, så vi konstaterade att vi redan hunnit med nyår och majbrasa under vår vistelse här, tiden går fort. När vi tagit en del kort på brasan drog vi oss hemåt genom den stora folkmassan. Väl hemma la vi oss i var sin soffa, helt slutkörda. Även om vi aldrig kommer vilja besöka något liknande igen, var det ändå lite kul att få ha upplevt.
//Hanna
Tjalto&Terfi
Igår besökte vi barnhemmet. De flesta killarna, samt två tjejer, har kommit och de ville bjuda oss på kaffe samt presentera sig. Så vi fick höra vad alla heter (tyvärr glömde vi det lika snabbt också), vi presenterade oss själva, drack kaffe & åt popcorn samt småpratade lite. Vi blev även omdöpta, så numera heter vi inte Hanna&Hanna längre, utan Tjalto&Terfi. Hanna den äldre är alltså Tjalto och jag Terfi. Vi får se om det till och med blir så illa att vi kallar varandra för det, samt inte lyssnar på Hanna när vi kommer hem till Sverige igen, vem vet.
//Hanna
ÅKA BERG- OCH DALBANA I SKYFALL
bilder från en annan hästfärd
skrivet 23/9-13
Att åka berg- och dalbana i skyfall skulle väl kunna beskriva vad vi har varit med om idag. Då internet inte fungerade på hotellet så ändrade vi dagens plan och tänke åka hem efter att vi avslutat vår mat, som såklart bestod av pizza Margarita & Fanta ananas, samt en dubbel Macciato till efterrätt. Dagen hade börjat med strålande sol och det var riktigt varmt då vi vandrade in till stan. När maten var avklarad var dock himlen full av mörka moln och vi befarade att det strax skulle börja regna, och börjar det regna börjar det verkligen regna rejält. Vi skyndade oss då för att få tag på en hästkärra(ja, ni läste rätt) som skulle ta oss snabbt hem. Vi hade tur och hittade en direkt och till en början var det lugnt, det började dugga men det var okej. Chauffören matade på hästen(med piska, usch vad ont det gjorde i mig att se på när han plågade hästen) så att vi skulle komma hem fortare, men inte hjälpte det. För snart började det nämligen regna, riktigt ordentligt. När vi blev avsläppta var mina blåa byxor istället svarta. Med några hundra meter kvar till vårt hus försökte vi skynda oss, men att springa i regn i uppförsbacke på 2600 meters höjd är ingen hit. Dessutom öppnade sig himlen ytterligare, och när vi äntligen kom in under tak var vi genomblöta.
Visst att det regnar i Sverige, men att himlen öppnar sig som den gör här, det tror jag inte. Att dessutom sitta på en kärra bakom en häst som galopperar fram över en lerig väg full med gropar där man riskerar att ramla ur då man flyger upp i luften efter att ha passerat en ännu djupare grop, ja, det får ni nog inte vara med om.
Trots att vi blev genomblöta var det en otroligt rolig upplevelse, och vi skrattade oss igenom resan hem, fastklamrade vid varandra och det lilla räcke som fanns på kärran. Jag konstaterade att vi kan ju inte genomleva en höst utan att vistas ute i lite regn, men, nu har vi klarat oss så det räcker och kommer nog göra som etiopierna när det regnar i fortsättningen; att stanna inne. Och har vi tur är regnperioden över om någon vecka och då behöver vi inte se regn något mer på tre månader, helt okej ändå.
//Hanna
engelska- & musiklektion
VÅR LILLA GRANNTJEJ
Skrivet 19/9-13
Trots att våra barn inte har kommit än så har vi i alla fall fått oss en liten favorit, vår lilla granntjej. Och vi är nog hennes favoriter också, hon vinkar och springer fram för att krama oss när vi går förbi och när vi måste gå börjar hon storgråta. Idag blev hon nog nöjd ändå då vi följde med henne in på kaffe och lunch. I två timmar busade vi med henne, tog kort och pratade med de andra ungdomarna i huset. Två av dem hoppas vi även kunna lära känna lite bättre, de skulle vi nog kunna ha kul ihop med. Hannorna och två systrar, alla ungefär lika gamla, spela spel, försöka konversera och dricka kaffe, varför inte? Trevligt hade vi det i alla fall!
Hemma igen lyckades vi faktiskt göra riktigt goda pannkakor(mjölken eller något måste ha varit dålig förra gången)! De smakade precis som i Sverige och det var nog bland det godaste vi ätit här! Så, idag har vi alltså fått se massor med apor, lekt med vår favorittjej och ätit supergoda pannkakor, en riktigt bra torsdag i Etiopien helt enkelt!
//Hanna
ETT AP-LÅNGT INLÄGG
Skrivet 19/9-13
Som jag längtat efter att få se dessa apor ordentligt! Då vi först såg en apa hoppa förbi fönstret hade vi ingen aning om vad vi skulle få upptäcka då vi faktiskt beslöt oss för att ta fram kamerorna och gå ut i trädgården. Till en början såg vi en apa långt bort, häftigt tyckte vi. Men då vi öppnade grinden och gick ut insåg vi vad som verkligen var häftigt. Som närmast var jag nog en meter ifrån aporna, ååh, jag är fortfarande alldeles lyrisk! Barnen som kom tyckte nog det vara lika kul att kolla på oss som var så till oss, som de tyckte det var att se apor. För dem är kanske apor ute i trädgården ingen big deal, men jag tycker i alla fall det är något värt att fotografera. Och en punkt på ”att uppleva i Afrika”-listan är åtminstone uppfylld!
//Hanna
Vi har förresten fått oss en tredje vakt, så nu har vi Greven(i Mysteriet på Greveholm), Glader & Apan som vaktar vårt hus
nyår i etiopien & att vakna som lärare
skrivet 12/9-13
Idag vaknade jag och Hanna som lärare, jag som engelskalärare och Hanna som musiklärare. Spännande. Det var dock med panik i kroppen jag gick till min lektion. Jag hade i alla fall en tolk, Coach, deras vanliga lärare, som började förklara det jag skrivit innan jag hunnit säga det, så jag vet egentligen inte vad jag gjorde för nytta som han inte klarat själv. Som tur var verkade han och killarna nöjda...
Efter det var tanken att sova/vila i några timmar och dra oss in mot stan vid tolv-ett. Rätt snart öppnade sig himlen och regnet bara öste ner, helt otroligt. Att det inte blev översvämning är ett mysterium... Framåt fyra kunde vi äntligen gå ut, så nu sitter vi på det vanliga hotellet och väntar på vår mat: pizza margarita, och till efterrätt blir det en dubbel macciato – som vanligt.
Igår blev det nytt år här, 2006. Det firades med en ceremoni i kyrkan. Sedan blev vi inbjudna på mat till Qes Mekonnen – annorlunda men gott!
//Hanna
"FINNS DET KROKODILER I SVERIGE?"
Nu sitter jag i soffan med datorn i knät och lyssnar på musik från i somras – en vanlig tisdagskväll helt enkelt. Bortsett från att jag befinner mig i Etiopien såklart. När jag gör sådana här ”vanliga” saker är det faktiskt lätt att glömma bort den lilla detaljen att jag faktiskt befinner mig på en helt annan kontinent. När jag vaknar på morgonen kan det ta ett tag innan jag kommer på vart jag befinner mig, eller när jag och Hanna sitter och pratar om vardagliga saker känns det precis som vanligt. Det är rätt skönt faktiskt, att vi kan vara ”hemma i Sverige” trots att vi är så långt bort.
I morse började vi dagen med att presenteras inför ett trettiotal småkillar samt besvara frågor de ställde oss. Sedan skrattade de även när jag kommenterade att jag såg apor, men men, jag tyckte faktiskt det var häftigt(och vi skrattade igår när en vuxen frågade ifall det finns krokodiler i våra sjöar eller lejon i skogarna)! När pojkarna sedan började spela fotboll blev vi visade runt lite på området. Efter det gick vi hem och sov, vi var faktiskt uppe och ute redan vid åtta...
Efter att vår gulliga hushållerska städat vårt hus, samt tagit hand om ett berg med disk(vi hade dåligt samvete, men vi hittade diskmedel först igår...), gick vi in till staden. Även denna gång hamnade vi mitt i en getmarknad, vilken Hanna livrädd tog sig igenom tillslut. På hotellet(där vi redan börjar bli stammisar) åt vi varsin pizza samt drack macciato. En kaffedryck Hanna pratade väldigt gott om varje gång vi sågs i somras och sa att jag kommer att älska. Första gången var väl sådär, men idag – mycket bättre! Så jag kan nog överleva utan det svenska kaffet trots allt... Vi hittade även jordnötssmör i en affär igår, alltså: mättande + nyttigt + gott + lite hemmakänsla = jag vet vad jag kommer leva på i höst! Igår blev vi även visade till en marknad där vi köpte potatis, morötter, vitlök och rödbetor, så nu kan vi avancera vår matlagning lite. Skillnad mot första kvällen i huset då vi åt vitt bröd och drack vatten till kvällsmat...
I morgon börjar år 2006 här och efter kyrkan är vi inbjudna på mat till Qes Mekonnen – honom gillar vi – vilket vi ser fram emot. På torsdag ska vi börja jobba, varsin lektion ska vi ha för killarna vi träffade idag. Engelska ska jag alltså hålla i, trots att jag inte har någon aning om hur man lär ut eller lägger upp en lektion försökte jag förbereda lite förut efter en bok jag fått. Klarade det väl i cirka fem minuter, sedan gav jag upp, men det ska nog lösa sig där. Om någon har tips på bra engelska ”lek & lär”-lekar eller så får den gärna dela med sig!
Vill passa på att skicka en hälsning till min mamma som fyller år idag, trots att hon inte kommer läsa detta då hon är i Grekland. Och nej, jag är inte alls avundsjuk på henne... Men: grattis kära mamma!
//Hanna
långtråkig gudstjänst, glas överallt och äckliga pannkakor
Igår besökte vi kyrkan på vårt område. Trots att vi kom sent och gick tidigare så hann vi vara med där i 2,5h, galet långa gudstjänster helt enkelt! Själva gudstjänsten var väldigt annorlunda också mot de jag varit på i Sverige. I mitten, då en kör stod där framme och sjöng(samma sak lääääänge) började helt plötsligt alla dansa och sjunga med, de gick ut ur bänkarna och det kändes snarare som en stor folkfest. Sen att jag inte förstod någonting annat är ”Jesus Kristus” och ”Amen” gjorde att det var lite långtråkigt, hårda bänkar att sitta på hade de också. Men Hanna konstaterade att vi bara har ca 14 gånger kvar, så det ska vi nog klara av ;)
I morse, efter att vi upptäckt att hela köksgolvet var fullt av glassplitter av okänd anledning, så lyckades vi tillslut göra pannkakor. Igår fick vi äntligen mjölk som vi först kokade i morse innan vi kunde använda den. Gott luktade den ju inte, och som vanliga pannkakor smakade det inte heller, men med mycket socker gick i alla fall lite ner. Efter det vandrade vi in till stan med en av de vi ska jobba med, och det är alltså där vi befinner oss nu. Jag beställde in en kaffe, men fick något annat kaffeaktigt, så tro det eller ej, men kaffe är faktiskt någonting jag saknar!
//Hanna
HÄR BOR VI
En vanlig dag i Etiopien
skrivet 6/9-13
Då barnen inte har kommit än och vår chef(eller vän som han vill att vi kallar honom) Eyob Dinku sagt att han inte har så mycket vi kan göra utan att vi får vila upp oss efter resan några dagar, kan vi väl inte påstå att vi har sådär överdrivet mycket att göra om dagarna. Men sova fungerar, det fördriver tid, och av någon anledning är vi väldigt trötta här och sover upp emot tolv timmar per natt, det händer även att vi går och lägger oss mitt på dagen.
Idag började vi dagen med att vi tänkt duscha, men då vattnet är iskallt och knappt kommer är det inte det lättaste. Hanna löste därför ”tvätta håret utan att det finns vatten i duschen”-problemet genom att ta med sig en kastrull med vatten ut i trädgården. Till slut verkade det bli rent i alla fall.
Till frukost sedan stekte vi var sitt ägg och avokadon tvättade vi i det vi tror var ett klorbad – för att få de helt rena och därigenom undvika sjukdomar. Att göra mat är en lite av en procedur i sig, men tillslut fick en rätt bra frukost faktiskt. Ägg, vitt bröd(som inte är gott), avokado och banan. Frukosten är ändå väldigt bra, med tanke på vad vi har ätit till lunch och middag om dagarna, men mer om det senare, men vi kan väl konstatera att vi inte haft jättelätt att få tag på näringsrik mat om man säger så...
Idag tog vi oss en promenad in till stan och ett hotell där de har wifi, dock är det väldigt dålig täckning här. Vi tänkte sitta här en stund och sedan gå till deras restaurang för att få i oss en ordentlig måltid. Ikväll har vi tänkt(om vi inte får besök) att fira någon form av jul, på tisdag är det nämligen nyår här(då blir det 2006) och att fira nyår utan att ha firat jul innan fungerar ju inte...
Och hääär kan ni läsa Hannas blogg och se fler bilder
//Hanna
en update från afrika
skrivet 3/9-13
Och så var jag i Etiopien. Jag kan nog inte riktigt ta in det, i alla fall inte att det är här jag kommer att stanna hela hösten. När vi igår konstaterade att det är 16 veckor vi ska vara här kändes det lite galet, jag menar, det är ju jättelänge?! Men det ska nog gå bra, än trivs jag och längtar inte hem i alla fall.
Flygresan var lång och när vi tillslut kom fram till missionsstationen sov vi i nästan tolv timmar innan vi tvingade oss upp. Vi började med att ge oss ut i staden för att växla pengar och få tag på mat. Ojämna gator, folk som ropade efter oss, skjul till hus och människor som satt längs vägkanterna var det vi möttes av. Väldig skillnad mot Sverige.
Framåt eftermiddagen, efter att vi lekt med några barn, åkte vi mot Asella. Bilresan var nog bland det galnaste och roligaste jag varit med om. Folk körde hur de ville i korsningarna, skapade sina egna filer och folk gick hur som helst. Bara att ta sig ut ur stan tog 1,5 timma. Trots att vi åkte utan bälten och vägarna var väldigt ojämna kände vi oss säkra. Vi åkte tillsammans med tre präster som vi försökte lära svenska, det var väldigt underhållande måste jag tala om. Att de dessutom körde över i vänsterfilen och ner i diket för att kolla på hyenor, eller försökte köra över en gran tre gånger innan de gav upp och drog bort den var också annorlunda men roligt.
Idag blev vi inbjudna till en kvinna där vi blev kvar i 3,5 h där det serverades frukost i form av bröd och äggröra. Fika i forma av the, två koppar kaffe och popcorn. Och strax där efter serverades pasta och sås till lunch. Det var inte starkt sa de, vilket vi inte höll med om...
Andra konstiga, men roliga, saker vi hunnit vara med om var då Hanna lyckades stänga av elen i huset i går natt och sedan gallskrek när hon upptäckte ett par ögon någon decimeter i från henne, tillhörande Qes Dawit(en av prästerna) som skrek högt han med. Eller idag då vi i flippflopp försökte ta oss fram på den leriga marken, i slowmotion, nästan ramlade och blev utskrattade av lokalbefolkningen. En sak som är säker är i alla fall att vi har det roligt här och det går inte lång tid utan att vi brister ut i ett skrattanfall.
//Hanna
