KIDNAPPNING
Vi gick till dagiset en eftermiddag och kidnappade minstingarna på barnhemmet. Utan att kunna förklara för dem vad vi skulle göra gick vi hand i hand med dem hem till oss. Till en början med fick de se vårt hus samt att de fick var sitt exemplar av tidningen Kristen fostrad där Hanna skrivit om sin förra Etiopien-vistelse. De två små busfröna var med både på omslaget och på flera ställen i tidningen. De blev minst sagt helt till sig av att få se sig själva på bild.
Därefter gick vi ut i trädgården för att försöka fånga dem på kort. Lättare sagt än gjort, i alla fall att få sådana kort vi ville. De sprang runt och klättrade i träd, jagade höns, plockade blommor, sprang ifrån oss, försökte rymma, gömde sig både under och på bilen och busade runt med oss.
När vi kom in igen upptäckte de våra nagellack på toaletten(vilket resulterade i nagellack på hela dem samt vårt golv) samt blev bjudna på pepparkakor. De la sig även i våra sängar och fick lyssna på musik genom Hannas mp3, så konstigt! Gömde sig i spisen, snodde tuggummi och provade solglasögon var också något de roade sig med.
Trots att vi inte kunde kommunicera på samma språk hade vi alla himla roligt de cirka två timmarna innan vi tog med dem till barnhemmet. Där visade de glatt och stolt upp sig själva i tidningarna för både de andra barnen och mamman.
Jag tror inte någon av oss kunnat ana vilken eftermiddag vi skulle komma att ha, men tänk sådan guldstund vi hade tillsammans!
//Hanna
KEXCHOKLAD
En kväll förra veckan gick vi till barnhemmet med ryggsäcken fylld med svensk kexchoklad. Då vi lyckats samla ihop de någorlunda började vi dela ut godiset, och plötsligt var kaoset tillbaka. De sprang och hoppade glatt runt och visade sin choklad, försökte sno av kompisarna, ville vara med på kort och mumsade glatt i sig godiset.
Kexchokladen var en gåva från Hannas vänner som både vi och barnen tackar för!
//Hanna
Tillbaka i Asella igen...
Skrivet 6/11-13
Nu är vi tillbaka i Asella igen, efter att ha varit återigen en tur i Addis Abeba. Vårt andra besök vinkades av, och plötsligt var det bara vi igen. Vi tog återigen en semesterdag på Sheraton hotell. Då vi kom dit såpass tidigt frågade vi efter frukost, fick en ”vägbeskrivning” och virrade runt oss de stora salarna. Tillslut hittade vi dock rätt, och vilken buffé vi möttes av, inte så konstigt kanske med tanke på priset som var något högre än vi väntat oss. Vi satte oss vid ett bord i alla fall, i den väldigt fina restaurangen, och kände oss väldigt malplacerade i våra strandkläder och flippflopp. Nåja, frukosten åt vi av i alla fall, även om vårt bordsskick inte heller var tillräckligt fint för stället. Vi tappade körsbärstomater på golvet och fick äggula över hela handen, men vi hade väldigt roligt, vilket kanske är det viktigaste. Vi solade några timmar och avslutade dagen med massage, dock på ett mycket billigare hotell.
Igår åkte vi ambassaden för att fixa nytt visum innan vi åkt hem till Asella. Efter att ha försökt få svar på vad vi skulle fylla i på lapparna kom det fram en etiopisk kvinna och frågade om vi ville ha hjälp, på svenska! Det visade sig att hon är bosatt i Sverige sedan åtta år tillbaka och att hon också skulle förnya sitt visum. Tacksamt tog vi emot hjälp av henne samt pratade med henne under den två timmar långa kön innan vi fick reda på att vi inte kunde förnya visumet än. Så till vår stora besvikelse fick vi gå där ifrån, dock med en vän rikare, och tvingas nu återvända om tre veckor för att försöka förnya det igen. Fram tills dess tänker vi dock spendera så mycket tid som möjligt med våra fina barn på barnhemmet!
//Hanna
landskamp och mjölkkokande
Vi bjöd över det danska paret Höjlunds på fika, samt att vi själv var inbjudna en stund senare till mamman på barnhemmet där vi drack kaffe bland annat. Senare begav vi oss in till stan(bak på Mekonnens bil) för att möta upp en ungdomsgrupp från Buråskyrkan i Göteborg. Vi åt mat och återvände sedan till barnhemmet för att ha en landskamp mellan Sverige och Etiopien i fotboll och volleyboll. Etiopien(som jag och Hanna såklart hejade på) vann. Vi spelade även lite tennis, kastade frisbee och jag försökte lära mig lite amarinja av barnen. På kvällen var vi på barnhemmet och hade en form av lovsångsmöte.
Senare på kokade jag och Hanna mjölk med Qes Dawit mitt i natten. Det var hans mjölk, men då han knappt satt sin fot i ett kök hjälpte vi honom lite, och tur var väl det. Otroligt roligt hade vi dock, trötta som vi var alla tre hade vi väldigt lätt för att skratta. När klockan var halv ett och vi legat på golvet och hållit oss för magen av skratt, beslutade vi äntligen att de 11 literna mjölk var färdigkokta och svala nog att sättas i kylskåp så att vi äntligen kunde få sova. Men tänk så kul vi kunde ha där i köket, tack vare lite mjölk...
//Hanna
Anna 55 år!
Anna fyllde 55 år, vilket vi såklart firade. Vi åt mat inne i stan och när de andra gick runt i stan skyllde jag och Hanna på träningsvärk från ridturen och åkte hem. Väl där gjorde vi iordning en kladdkaka och överraskade Anna med när de kom hem. På kvällen begav vi oss till barnhemmet där de ordnat en överraskningsfest för Anna med kaffe, ”tårta”, popcorn och sång. Vi hade en jättebra kväll med barnen och i sådana lägen längtar man verkligen inte hem.
//Hanna
barnhemmet, fullt med svenskar och en ridtur
Vi, tre Hannaor, en Anna och en mamma, besökte barnhemmet och gav dem kapplastavar som de glatt lekte med. Jag fick även mitt hår flätat, blev en aning besviken då det inte blev så vackert som jag hoppats, men tänkte att om de är nöjda får väl jag med vara det.
Vi möttes chockade av 19 svenskar på hotellet som var på genomresa, samt åt middag med dem på kvällen. Jag och den tredje Hanna var ute och red en eftermiddag. Till en början var vi påväg att ramla av de spinkiga hästarna så fort de rörde på oss, men så fort vi fick upp dem i galopp ville vi aldrig sluta.
//Hanna
En fullspäckad måndag
En måndag innehållandes ett besök på dagis med massor med kramar, sång, lek och bus. Mat i stan där resterna gick till tre gatukillar. En promenad till vattenfallet med inristning av våra namn, ”H*3+S”, samt en del fotografering. Ett besök vid den inhägnande sjön där Simon försökte lära etiopierna simma. Försök till att lära ut både svenska och amarinja under hemvägen, samt några apor i träden. Middag hos Danskarna på kvällen tillsammans med ett stort gäng. En överraskningshejdå-fest för Simon på kvällen. Samt ett avslut av dagen med en brasa ute i trädgården med prat och sång.
//Hanna
En summering och nytt besök
Nästan en vecka passerade med besök på barnhemmet, åk på biltak, middag hos Qes Mekonnen(där jag och Hanna skrattade som bara dem tillsammans med de tre Qes'arna Dawit, Moses och Endale), återfall för regnperioden, restaurangbesök, en tripp till Addis igen, Torvald vinkades av och tårar föll, vi hade några dagars semester på Sheraton hotell, bilen fick motorstopp mitt i en fyrvägskorsning och vägrade starta, jag och Hanna åt mat med Jonny och Erik och hade en otroligt flummig kväll, och sedan befann vi oss på flygplatsen igen för att ta emot vårt andra besök; Hannas mamma Karin, moster Anna och kompis Hanna. Reaktionen hos etiopierna då vi presenterade oss som Hanna, Hanna och Hanna var aningen chockerande men komisk.
//Hanna
Söndagsgudstjänst och barn som fotograferar
Efter söndagsgudstjänsten med predikan av Henrik Höjlund och sång och hälsning från oss svenskar, var vi länge samlade utanför kyrkan. Det var fullt med barn som ville bli fotograferade, och snart blev både jag och Simon av med våra kameror då barnen bestämt skulle ha dem, därav många bilder som just barnen tog. En stund senare satt vi i bilen på väg till Asella, äntligen skulle jag och Hanna få komma hem igen.
//Hanna
Qes Dawit 40 år!
På kvällen efter Sululta-besöket var alla inbjudna till Qes Dawit på middag och efteråt överraskade vi honom med sång, 40 ballonger och presenter. Av en slump hade vi fått reda på att han skulle fylla 40 år dagen efter, och eftersom de inte firar födelsedagar här, knappt har kolla på hur gamla de är ens, så tänkte vi att vi skulle visa hur man firar i Sverige. En väldigt lyckad och rolig kväll!
//Hanna
Sululta
Vi åkte hela gänget utom de danska paret, samt några etiopier, upp i bergen för att besöka Sululta, en förort till Addis. På vägen dit stannade vi för att ta kort på den fina utsikten. När vi väl var framme fortsatte vi att ta kort ifrån platsen där de håller på att bygga upp en ny kyrka. Vi stötte på en konstig gammal gubbe som hade massa ljud för sig, och som nu har blivit en form av internskämt för alla inblandade. Vi besökte även den lilla kyrka som redan finns där.
//Hanna
BESÖK FRÅN SVERIGE!
Efter några förväntansfulla dagar i Addis med sol och bad så satt vi tillslut på flygplatsen och väntade mitt i natten. Äntligen var det dags för vårt första Sverigebesök att anlända, och Hannas pappa, som var en av dem, hade ingen aning om att vi var där och väntade på honom, inte ens att vi var i Addis. Vi satt länge och väntade och kollade upp mot dörrarna, som barn på julafton. Så TILLSLUT såg vi en skara vita människor vi kände igen. Den bestod av vår handledare Jonny Bjuremo och hans son Simon, ett danskt par som skulle bo hos oss i Asella, Erik J Andersson(missionsledare för ELM) samt Hannas pappa Torvald(som hade med sig lite presenter och liknande från Sverige, tack!).
I och med att de kom mitt i natten åkte vi hem och sov några timmar för att nästa dag lära känna varandra lite, göra ett besök på skolan i Addis, besöka en ortodox kyrka samt avsluta dagen med ett besök på en kinarestaurang. Och tänk att vi kunde prata svenska heela kvällen med några andra än oss själva!
Dagen efter deltog vi en stund i ett möte med alla de ledande i Addis, vi besökte skolan igen och Afrikas största marknad samt var hembjudna till ett svenska missionärspar på kvällen.
//Hanna
ALLA BARNEN HÄR
Så tillslut kom dagen då alla våra barn anlänt till barnhemmet. Vi gick dit en söndagseftermiddag och hittade de alla fastklistrade framför tv:n, det var fotbollsmatch och Etiopien var ett av lagen som spelade. Då Etiopien gjorde mål blev killarna alldeles tokiga och hoppade runt och skrek av glädje. Efter första halvleken började vi måla tjejernas naglar, sedan var de inte intresserade av matchen längre. Innan vi gick hem tog vi lite foton med dem utomhus. Hanna latjade runt med dem och några av killarna stod skrattande och kollade på. Trots att barnen äntligen kommit var vi tvungna att åka dagen därpå, vi skulle nämligen till Addis för att möta upp vårt första svenska besök...
//Hanna
